Hur många gånger har jag inte tänkt att
“Nu lägger jag ner bloggandet,
för jag har absolut INGENTING att skriva om”
(som om nu DET någonsin skulle hindra mig!?)
Men, så får man ett nytt "intressant" telefonsamtal
från något av barnen och får reda på att
”Mina skor blev överkörda av en gräsklippare!”
och då vet man ju att det tar ALDRIG slut!
Man får visserligen anledning att blogga (och shoppa)
igen. Men skoshopping till barnen just nu är inget nöje,
snarare ett nödvändigt ont. Man hinner nätt och jämt
hem från affären så är skorna urvuxna…
hem från affären så är skorna urvuxna…
Just i år har dottern dessutom blivit av med 2 par skor
genom olyckshändelser. En foppatoffel blev uppäten
av en hund och senast förra veckan blev ett par tygskor
”uppätna” av en robotgräsklippare… Vad f-n! De var
visserligen billiga, men de passade ju fortfarande!
Antar att jag ska vara glad att inte foten satt i...
”uppätna” av en robotgräsklippare… Vad f-n! De var
visserligen billiga, men de passade ju fortfarande!
Antar att jag ska vara glad att inte foten satt i...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar