Sitt still i båten!

Mina 3 viktigaste råd till dig som tänker
(den absurda) tanken att springa ett marathon.


-Släpp den! (tanken alltså)
-Tänk om, tänk rätt...
-Anmäl dig INTE




Om du ändå bestämt dig för att anmäla dig.
Bara gör det - och tänk inte mer på det sen.
Tanken på 42 km?!! Allt som kan gå fel...
Nej bara släpp alla negativa tankar!


Träna på - och tänk positivt!
Gör en träningsplan.
Följ den.
Om planen spricker, gör en ny plan.
Tänk positivt!
Om det inte känns bra - tänk ändå positivt!
Släpp alla realistiska tankar på hur
jobbigt detta är - och värre kan det bli...


När du väl sitter i skiten är anmäld och har så att säga
f-n i båten, så är det bara till att försöka ro den i land...
Finns inga alternativ,
även om det är storm på ett öppet hav.


Ju närmare startdatumet du kommer,
desto mer känns det som att ro utan åror...
...i en läckande båt...
...finns säkert hajar i vattnet också...
(TÄNK inte!!!)


Man kan lugnt säga att jag INTE följer mina egna råd!
Jag har släppt fram ALLA negativa tankar och inser
att jag tagit mig vatten över huvudet, inte kollat
väderleksrapporten och glömt flytvästen hemma.


Ring sjöräddningen, någon!

Land i sikte?