Mental förberedelse

Har insett att 2,1 mil är långt...
Det kommer att bli asjobbigt.
(För att använda ett av barnens uttryck)

Men jag ska inte tänka på sträckan, utan på
tiden. Ja, tiden, i positiv bemärkelse!

Visst, det kommer att ta ett par (tre?) timmar
att genomföra loppet. Men det är ju en försumbar
del av ens liv. Så jag ska se det som ett par timmars
underhållning! Mina ben kommer (inte) att tacka mig,

men de ska få vara delägare av MEDALJEN.
(Som ska glasas in)

Och, om det stämmer det ”alla” säger, att det
är sååååå roligt, så gör det ju ingenting om jag får
ha roligt extra länge? Men det hade kanske varit
bättre om jag vunnit biobiljetter…

Några timmars underhållning av ett helt annat slag!

Mentalt viktigt, med nya (stöd)strumpor!