Nystart

Nu har det gått drygt 2 månader sedan
jag drabbades av ofrivillig löpvila.
Kortsiktigt en katastrof, men om hundra
år upptar denna händelse troligtvis ingen
större plats i historieböckerna...


Sjukgymnastens "10-veckorsplan"
för att återgå till löpningen, får kompromissas ihop med
"Hur man förbereder sig inför ett marathon på 12 veckor"...


Så på midsommaraftons morgon sprang
(nåja, joggade då)
jag (äntligen!) hela 10 kilometer.
De små grodorna fick maka på sig!


Hade glömt vilka märken stödstrumporna
lämnar på benen. Ränderna aldrig går ur,
och jag skulle ha en kort klänning på mig...


10 km kändes väl under omständigheterna "okej".

Nu är det bara att lägga på 32 till...
Det sägs att de 40 första är "värst".


Men jag är faktiskt inte ett dugg orolig för de 2 sista...