Memory lane

Fram tills igår har jag undvikit "återträffar", medvetet
eller omedvetet...  "10 år efter nian" (1996) kunde jag inte
åka till, då jag var på europaturné med gänget jag träffade igår.


När klassen träffades "20 år efter högskolan" för 2 år sedan var min
tid inte mogen... När första påminnelsen kom via Facebook att det "snart"
är dags för "30 år efter nian" så tog jag det som en personlig förolämpning...
(Det är fortfarande drygt ett år kvar!!!)


Men hur VAR det då att träffas efter 20 år?!


Ja, maten, vädret och bekvämligheterna var SÅ mycket bättre!
25 av drygt 30 nissar hade vågat sig tillbaka dit allt började...
Alla förvånansvärt välbevarade!?


Sammantaget var nog vart enda land i världen representerat på det
sättet att någon hade jobbat eller semestrat där! Varenda tänkbar
sport utövades av någons barn...


Så mycket gamla minnen som kom fram...
...och vad OLIKA vi minns!
(Inte minns jag att en av psykopaterna psykologerna som
analyserade vår teambuilding mådde så dåligt, så att han kräktes?)
Inte minns jag särskilt mycket heller av alla de höga chefer vi faktiskt
fick träffa, tack vare detta mycket förmånliga "inskolningsprogram"...


Men visst hade vi alla tagit med oss lärdomar från den tiden,
som vi sedan har haft nytta av! Inte enbart i arbetslivet...
Jag får lov att säga att Volvo ändå lyckades med sin rekrytering,
(även om många har valt att lämna företaget)
på det sättet att det var och är en fantastisk mix av personligheter!

Väderutsikten...

FÖRRÄTTS-buffé!