Skrämmande Halloweenfirande

Min egen Halloweentradition består i att jag alltid
missar att köpa hem godis och därmed får anledning
att städa skafferiet i en desperat jakt på något att bjuda
förbipasserande spöken på... Så blev det i år också.

Men de små spökena verkade ändå uppskatta machmallows
och chokladen smakade helt OK (jag provade själv) trots att
"bäst före" datumet hade passerats med några månader...

Men det var vid nio-tiden på kvällen firandet började ta
fart. Vi hörde allt tydligare att det var fest hos en granne.
Plötsligt står det en man utanför fönstret, ute på altanen
på vår baksida. Att jag inte dog!
Han höll upp en polisbricka och ville att vi skulle öppna.
Skulle inte tro det! Jag var helt säker på att det var en
halloweenfirande ungdom som köpt en polisbricka på Buttericks...

Men det visade sig att jag hade fel.

Det var en helt äkta civilklädd (mycket ung och söt) polis som
bara ville upplysa oss om att han stod i vår trädgård för att kunna
spana på ungdomsfesten som pågick i ett annat hus på gatan...
Han väntade på förstärkning, för festen skulle strax avbrytas.
(och jag var inte ens bjuden? Så var det med den grannsämjan...)

I stället för att halvsova i soffan fick jag nu fullt upp med att
bevaka vad som egentligen pågick. Maken agerade grävande
journalist och gav sig ut på egen privatspaning i natten...
Fler och fler ungdomar samlades och vi (dvs alla övriga vuxna
grannar på gatan, som störts i vårt fredagsmys) var tacksamma att veta
att polisen redan var på väg. När patrullen med 3 bilar kom och avbröt
tillställningen, så bestod festen av uppskattningsvis 75-80 ungdomar!
Flertalet inte bjudna!

Så kan det gå när en föräldrafri tjejmiddag går överstyr!
Nu ska vi montera in bevakningskameror i huset!

Måste dessutom börja klä upp mig bättre när jag sitter hemma
i soffan, om nu polisen ska stå utanför och spana på kvällarna...
Eller så flyttar jag till ett seniorboende,
för så här mycket spänning orkar jag inte med i längden!