Det är ju så populärt just nu med den så kallade 5:2 dieten.
Självklart vill ju inte jag vara sämre, men jag har skapat
en egen metod: 2:5. Den är superenkel att följa. Jag är redan
inne på min 10e vecka! 2 gånger i veckan springer jag 10 km,
5 dagar i veckan gör jag inte det... Kakor och annat äter jag som
vanligt, alltså precis vilken dag jag vill (men inte varje dag).
Vad lätt det är att springa när man väl kommit in i sina rutiner!
Självklart vill ju inte jag vara sämre, men jag har skapat
en egen metod: 2:5. Den är superenkel att följa. Jag är redan
inne på min 10e vecka! 2 gånger i veckan springer jag 10 km,
5 dagar i veckan gör jag inte det... Kakor och annat äter jag som
vanligt, alltså precis vilken dag jag vill (men inte varje dag).
Vad lätt det är att springa när man väl kommit in i sina rutiner!
(Vi är ju vanemänniskor, jag mer än andra, på gott och ont...)
Ja, det är ju inte alltid ”lätt” som i "lätta" steg.
Mer lätt som i ”enkelt”. Jag vet vad som gäller:
Onsdag 10 km, lördag (eller söndag) 10km.
Varken mer eller mindre!
(jodå, jag har fuskat och sprungit längre ibland)
Det är ingen slump att jag valde sträckan 10 km.
Ingen idé att svetta upp sig för mindre.
Men inte för långt. Den är helt enkelt ”lagom”.
Dessutom utdelas ”belöningen” aldrig före den nionde
kilometern. Det är först då ”runners high” infinner sig.
Antagligen för att en liten bit av hjärnan har skakat loss då…
Efteråt är allt det jobbiga glömt. Man kan bara njuta resten av
dagen/kvällen. Kanske med något stela lårmuskler som ständig
påminnelse om att man
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar