Blåst, varvad, men nöjd!

Ställ inte in - ställ om!

När Corona kom och ställde i allt,
inklusive Göteborgsvarvet kunde man efterskänka
sin startplats och bli en Hero. Japp, det vill jag vara såklart!
Som Hero blev man också erbjuden att springa Varvet virtuellt.
Vad nu det innebär??? (Digi-tanten har ingen aning...)
Men man är ju inte sämre än att man kan ta reda på det.

Ställ inte in - ställ om!

Efter lite funderingar kring
"När, var, hur och varför", så hade jag en plan.
Som ändrades in i det sista och under pågående lopp...

Digi-tanten hade en utmaning i att anmäla, skapa och ihop koppla konton,
ladda ner och testa appar, ladda mobil, klocka och hörlurar,
val och nedladdning av spellista... Men till slut var jag startklar.
Digitaliserad och distanserad!
Men för säkerhetsskull laddade jag även en powerbank att ta med.
Mobilen fick INTE dö!

Att reka sträckan med cykel dagen innan

var kanske inte så smart... det gav både väntat

och oväntat skav, svettningar och domningar... 

Men huvudsaken att de kroppsdelar som behövdes

till löpningen var intakta!

På lördag morgon var det äntligen dags!
Drygt 21 km och väderprognosen lovade 21 m/s...
Gäller bara att hitta en 21 km lång nedförsbacke
- och se till att få vinden i ryggen!

Jag hade laddat med chokladbollskladdkaka, massor 

av pasta och Resorb, så energidepåerna var välfyllda!

Hade ju cyklat runt för att hitta en runda 

med maximalt utnyttjade nedförsbackar!

Men var inte riktigt nöjd...

Vaknade innan klockan av vinden som dånade utanför huset... 

Men i allafall inget regn!!? 

Låg kvar i sängen och funderade - igen - på: 

När? Var? Hur? Varför? 

Men så kom jag på det! Jag gör inte bara ETT varv. 

Om jag tar varvet runt Svankällan 6, eller kanske 7 gånger?

Så kan jag avsluta med en 1 km lång nedförsbacke!

Jag är inte vara en Hero, jag är ett geni också!

Då jag inte målat ut någon blå linje i asfalten,

så behövde jag inte ställa in - jag kunde jag ställa om!

Så efter frukosten var jag snabbt klar för start. 

Bara på med vindjackan, starta spellistan och APPEN! 

(stressigt moment att själv ansvara för tidtagningen...)

Kom i väg - i första startgrupp - klockan 8.00. 

Ingenting var som "vanligt"...

Ingen blå linje att följa.
Inga baja-maja köer... Ingen trängsel i spåret, 
inga medlöpare som skriker "Håll höger Volvo!"...

Ingen PUBLIK! Saknade tom de som sitter på en filt i
Slottsskogen och dricker rose när man har 21 km kvar...
Och de som sitter på uteserveringarna på Älvstranden
med sin kalla öl, när man själv är svettig och törstig men
har halva varvet kvar... och de som står hela vägen upp längs
Avenyn och gör high five!

I år blir det absolut inget high fivande....
Tröstade mig med att det inte var väder för
att sitta ute och dricka rose eller öl heller...

I mitten på maj brukar det vara T-shirt premiär,
men i år var det läge att behålla mössan. Kallt och blåsigt!
Passar mig bra, för efter den här karantän-tiden utan
frisörbesök så går jag aldrig ut utan min Corånarluva...

Fick banan och saft efter 10 km. Det suger att springa på grus.
Så efter 7 varv runt grusslingan var det skönt att ge sig ut på asfalt.

Riktigt nöjd med mitt val av musik!
Spellistor som man använder vid långpass har
ingen skamgräns, så utan att skämmas laddade
jag ner alla låtar från Eurovision 2020...

Oväntat bra! Med låttitlar som ”Still Breathing”
”My last breath” och med peppande textrader som:
”Running til I reach the end. Distance is in my hand”
kände jag mig stark!

Men med  3 km kvar blev det tungt,

kilometrarna blev längre och längre...

Jag ställde om - igen. För att undvika uppförsbackar,

vände jag tvärt om och sprang tillbaka en bit, tills jag gick "i mål".

Kan vara flexibel när det passar mig!

Att jag sen hade 2 km uppförsbacke hem spelade ingen roll!

Jag var så nöjd.
Nöjd med banprofilen... Nöjd med sluttiden!
(publikstödet GÖR skillnad!!!)

Nöjd med serveringen som väntade mig i hallen.

Kexchoklad, bulle, kaffe och KALL MJÖLK.
Arrangören (läs: jag) har verkligen tänkt på ALLT!
Inte samma känsla som att avnjuta dessa
delikatesser på Slottsskogsvallen.
Men man kommer fort in i värmen och duschen!

Lite senare på eftermiddagen hade alla (2) startgrupper
gått i mål och vi kunde fira med bubbel och persbärs
till de som förtjänat det (gällde inte mig...).

Nästa år är vi på - och omkring - banan igen!