Minnesstund

En extra jobbig arbetsdag.
Trots att jag knappt jobbat alls...

Minnesstund för en kollega och vän,
som stilla somnat in, efter en kort tids sjukdom. En genuint vänlig själ,
som alltid månade om oss alla andra.

Helt ofattbart att hon bara är borta!?

Man blev alltid på gott humör
av en pratstund med Marie,
(och många pratstunder blev det...)
ofta avslutade med ett stort skratt!

Försökte anstränga mig att inte fulgråta på minnesstunden. Blev istället helt rödriven av den hårda pappersservetten jag (tyst) försökte snyta mig i, utan att gnida ut mascaran för mycket...

Trots allt blev det en värdig och fin stund.

Fuck, fuck, FUCK cancer!