Idrottsskadad

Vi är ju lite "skadade" allihop i familjen när
det gäller träning. Tack och lov mest mentalt.


Igår fick jag ett förtvivlat SMS från dottern
som trampat snett när hon var ute och sprang...


Jag ringde upp och frågade hur det var.
Tack och lov, verkade hon ganska lugn,
så jag tänkte att det inte var så farligt...


När jag kom hem och fick se foten och fotKNÖLEN,
skrek jag högt. Det var verkligen en "jävla stor buckla"!
En "utväxt" stor som ett äpple...


Några timmar senare såg den lite mindre ut,
eller så hade vi vant oss...


Tur att storebror är vätränad och kan bära
henne uppför trappan om det skulle behövas!