Over the hills...

...and far away!
Sista långpasset igår!
25.5 km. Check!

DEN känslan när det var gjort...
Lättnad, ren glädje. Av olika skäl.
Dels att den fysiska delen av uppladdningen
är över, dels att det kändes "bra". Man vill ju
ha med sig en "go" känsla" och så mycket gott
självförtroende som man kan skrapa ihop...


Ruset höll i sig ett bra tag!
Även om jag kanske inte skrattade hela vägen,
så är allt negativt glömt nu!


Det började i perfekta väderförhållanden.
Vindstilla, mulet, 16 grader.
Men är man ute några timmar, kan man
vara säker på att man får variation...
Det är inte alls långtråkigt!
Inne i mitt huvud pågår en ständing talk-show. En inre
monolog, ibland avbruten av en låt som "satt sig på hjärnan"!
(inte alltid "bäst musik just nu")


Genom ett skogsparti utan att möta en enda
levande varelse. Tack och lov! (älgskräck)

Kom till en LÅNG raksträcka. Gött!
Inga tvära kurvor som tar ner farten!
Men. Tack vare motvinden behövde
jag inte bromsa in för fartkameran...

"Tur att det inte regnar"
...hann jag precis tänka,
innan det började stänka...
Men vad gör ett ihållande uppfriskande regn?


När man ska springa långt räcker inte
lilla Kärra till. Man får utöka sitt revir och
göra blixtvisit genom angränsande samhällen.
Då är det tur att man har en personlig, rullande
servicetekniker som levererar energipåfyllning
(och torra kläder...) vid halva sträckan!
Sen är det bara "fortsätt springa, fortsätt..."


Jag har varit lite lat med backträningen.
Men i områden som heter GerreBACKA
och Djupedal, kan man vara säker på att
man får backträningen all-inclusive...


Perfekt, kvantitet med kvalitet!


Så. Med vinden i ryggen i den SISTA (långa)
uppförsbacken (alltid uppförsbacke...) var det
med lätthet jag gjorde de SISTA kilometrarna.



Slutet gott, allting gott!

Lite motigt i motvinden...

...fortsätt springa, fortsätt...

Rullande vätskekontroll!

Knappt halvvägs...

Nästan hemma... - Slutet gott!