Inget ont...

...som inte har något gott med sig!

I lördags vilade jag mig i form efter en
tuff skidvecka och en släng av magsjuka
(som lyckligtvis inte bröt ut förrän på vägen hem
från Norge, men OJ vad långt det var hem...)

Underbart, vilken lugn och ro jag fick avnjuta!
Jag sov ostört i 36 timmar i sträck! (Jag var bara
vaken tillräckligt länge för att hinna läsa ut boken
som jag påbörjat på semestern.)

Ingen som ropade:
"Mamma, var är/ kan du/ när ska xxx".
Alla undvek mig som pesten. Jag behövde absolut inte
laga mat, istället blev jag uppassad med "mat" på sängen.
Visserligen inte varma scones, utan fil, banan och blåbärs-
dryck. Men det var ju precis det enda jag önskade mig.
Tack och lov är jag sällan sjuk (peppar, peppar) men de
gånger "mamma är sjuk" så kan du skriva upp att det är
någon annan i huset som är sjukare och måste passas upp...

Så icke denna gång!

De andra i familjen klarade sig från att bli sjuka.
Nu ska jag sluta oroa mig för "smittsamma" (?)
sjukdomar av lindrig art som faktiskt går över.
Det finns värre saker.

Men det grämer mig fortfarande att jag inte orkade
hasa mig till TV'n och se mellon...