Har ju envist nekat till att jag lider av någon 40-års kris.
Att jag börjat träna efter 20 år i soffan är ju en ren tillfällighet, eller?
Men idag fick jag reda på vad jag drabbats av! Jag genomgår ett 40-års lyft!
Kris låter så negativt. I vilket fall som helst så lider jag inte så mycket av den eventuella krisen - jag njuter av den. Däremot lider kanske omgivningen… (Särskilt led dom när jag gick med i en "Biggest looser" tävling, gick ner 10 kg på kort tid - och vann!!! Vad som motiverade mig? Vinsten - 7 flaskor finvin!)
Vad gäller min träning så handlar det ju inte jag precis om några långa, krävande, styrkepass. Det handlar bara om regelbunden vardags motion som vilken pigg pensionär som helst klarar av.
Simning (utan att blöta håret- det kan vara en konst)
Raska promenader (gärna på okristliga tider)
Löpning ( i makligt tempo)
Provade yoga och blev till att börja med positivt överraskad:
En träningsform där man får ha kudde, filt, madrass och tända ljus! Man behöver bara koncentrera sig på att hitta sina inre lås, andas rätt … och att inte somna… Det gick väl sådär…
Sitta i 10 minuter och fokusera på sin andning - det känns inte effektivt! Jag som är van med multi-tasking typ; baka och springa under tiden degen jäser…
Jag testar väl igen nästa gång det är gratis prova på vecka. För det är ju inte precis gratis att lösa medlemskap... Det kostar på att andas i grupp!
Dessutom har jag bara tid att träna när barnen har sina träningar - vilket skulle kunna innebära ca 10 timmar per vecka… Satsar på att göra en"Svensk klassiker" nästa år?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar