I veckan har vi haft mycket att fira!
Först blev jag uppvaktad med blomster och gratifikation för
25 (?) års lång och (extremt) trogen tjänst på Volvo Cars!
Årets "tjänsteårsfest" som brukar hållas för "jubilarer" som firar
"jämt" blev ju inställd. Så Håkan får inte tillfället att mingla med mig.
Istället får man en hotellövernattning med 3-rättersmiddag på företagets
bekostnad - jag ska bara ringa och kolla med Håkan när det passar...
Själv vill jag gratulera företaget, samt tacka alla mina
kollegor som gjort - och gör - arbetslivet till en fest!
Som om detta inte var nog med vuxenpoäng,
så fyllde våran minsting 18 år!!? Myndig?
På grund av rådande omständigheter kunde
hon endast ta emot gratulationer via Swish...
Nu får hon stå på egna ben och jag tror inte att hon följer
sina föräldrars fotspår och viger sitt liv åt bilindustrin...
Själv har jag klarat mig från att bli utbränd -
och lider inte nämnvärt av att vara "fastbränd"...
Jag kompenserar med en hjärna av teflon.
Där är det inte mycket som fastnar längre!
Men trots dessa milstolpar, så känner jag inte av
någon ålderskris. Eller. Nja... Jag har klarat mig från
krisen - men blivit mer än väl påmind om min ålder...
Tur att jag har ett ungt sinne i en (t)ung kropp...
Det är bara utsidan - och min lever - som avslöjar mig!
