Långpass igår. Mycket nära att jag ställde in. Nära att jag avbröt första kilometern... Benen kändes som bly, jag hade för mycket kläder på mig. Det var tråkigt och motigt.
Plusgrader och regn i luften men ändå fläckar av is och halka på vissa ställen på vägen!!? Nära att jag tvingades avbryta när jag slog omkull, men tack och lov (av)bröt jag inget.
(armar och ben höll...)
Hade varken "tid", lust eller ork att springa. Det blev långdragna förhandlingar mellan kropp och knopp om huruvida det skulle bli någon löpning och sen om hur långt...
Men medans tvisten höll på, smet jag iväg med "Träningspodden" i hörlurarna. Jessica och Lofsan är mina bästa träningskompisar i vått (=Göteborgs"vinter"...) och torrt!
Så det var riktigt bra jobbat mot hjärnspökena att genomföra 15 km! 15-0 till mig!
För man vet ju bättre än att ställa in!
Motivationen lär inte plötsligt dyka upp. Så ibland (läs: oftast) får man mota bort alla spöken och tvinga sig ut!
För inget slår känslan "efter"! Toppat med kaffe, rostade mackor och (andra) bullar!
Längtar tills nästa gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar